En kunskapssyn för nepotism och korruption

MERITOKRATI | Sveriges framgång under 1900-talet skapades av människor som gått i en skola byggd på en traditionell kunskapssyn. Dagens skola vilar tvärtom på postmoderna idéer om att det inte finns sann och viktig kunskap – vilket gör det svårt att belöna den som är ambitiös och begåvad. Men ett fungerande meritokratiskt belöningssystem är inte bara viktigt för individen, utan för hela samhället. Transparenta meritokratiska mekanismer är den enda effektiva metoden för att förhindra korruption, klientelism och nepotism, skriver Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi.

Read More

En sann bild av Sverige kan inte vara entydig

En sann bild av Sverige kan inte vara entydig

KOMMUNIKATION | Myndigheten Svenska Institutet arbetar med att öka omvärldens förtroende och intresse för Sverige. Men SI har kritiserats för både sina metoder och för den bild av Sverige som förmedlas via dem. Offentlig diplomati måste kunna hantera och representera en politiskt oense nation, skriver Andreas Åkerlund, docent i historia vid Södertörns högskola. 

Read More

Begärets dunkla mål

METOO | Rut Hillarp ägnade sitt författarskap åt att undersöka sexualitetens många sidor. I både hennes verk och dagböcker finns berättelser om förnedring, underkastelse och våld, men även om ömsesidighet och stor passion. I svallvågorna av #metoo återvänder Birgitta Holm, professor emerita i litteraturvetenskap, till Hillarps författarskap och reflekterar över sexualitetens komplexitet.  

Read More

Det ni valde att inte se

INTEGRATION | Jag heter Mustafa Panshiri och har mitt ursprung i Afghanistan. Mina föräldrar är tadzjiker och gifte sig efter att ha träffats på jobbet i Kabul. Själv föddes jag 1986 och är storebror till två syskon. Mina minnen av Afghanistan kretsar kring sådant som den berömda mjukglassen med mangosmak, Bollywoodfilmer på helgerna och att ibland få hälsa på pappa på jobbet. 1997, när jag var elva år, kom vi till Sverige.

Read More

Ska lagen vara lika för alla?

Ska lagen vara lika för alla?

KONSTITUTION | Mediegrundlagarna är långa och har dessutom en komplicerad juridisk-teknisk konstruktion. Det nu vilande förslaget till grundlagsändring på 500 sidor är knappast något man ströläser. Men frågan är angelägen: Hur ska yttrande- och informationsfrihet vägas mot skyddet av den enskildes integritet? Och bör professionella aktörer som journalister ges en privilegierad ställning? Krister Thelin, jurist, tidigare statssekreterare och domare, både i Sverige och vid FN:s Krigsförbrytartribunal i Haag, benar ut en snårig materia.

Read More

Muslimska brödraskapet: Varken moderata eller representativa

POLARISERING | Individer och organisationer med band till Muslimska Brödraskapet har länge varit verksamma i Sverige. Det bekräftar en ny rapport av Aje Carlbom för MSB, vars resultat är i linje med konsensus bland europeiska säkerhetstjänster. Det är hög tid att Brödraskapets negativa påverkan på samhället blir föremål för seriös debatt också i Sverige. Det skriver Lorenzo Vidino, chef för Program on Extremism vid George Washington University, och världsledande expert på Muslimska Brödraskapet. 

Read More

Vi vet vad som fattas skolan

PEDAGOGIK | Varken pedagogiken eller läroplanen för den svenska skolan tar hänsyn till etablerad forskning inom bland annat kognitionsvetenskap. Tvärtom utgår man från metoder som står i direkt strid med vetenskapliga rön, skriver Isak Skogstad. Reformer är nödvändiga, men först krävs att man ger upp de idéer som skapat dagens ineffektiva och ojämlika skola.

Read More

Därför frågar jag om invandringen

Därför frågar jag om invandringen

JOURNALISTIK | Före hösten 2015 kunde det vara riskfyllt för en journalist att uppfattas som alltför intresserad av migrationens baksidor. Många kolleger har genom åren förpassats ut i marginalen för att de uppmärksammat problem som invandringen till Sverige fört med sig. Jag har själv avstått från potentiellt kontroversiella reportage för att undvika problem. Det skriver Jörgen Huitfeldt, redaktör på Kvartal, och tidigare programledare i Sveriges Radio. 

Read More

Demokratin uppstod ur egenintresse

Demokratin uppstod ur egenintresse

VÅLDSMONOPOL | Likheterna mellan antikens Grekland och nutidens maffiakultur är mycket stora. I båda samhällen är den centrala frågan hur beskydd ska hanteras och organiseras. Demokratin som uppstod i Grekland inte var ett utslag av idealism, utan ett pragmatiskt sätt att lösa den ständigt överhängande risken för inbördeskrig, menar Tomas Lappalainen

Read More

Kinas utlandsinvesteringar – redskap för ekonomisk dominans

Kinas utlandsinvesteringar – redskap för ekonomisk dominans

SÄKERHET | Hamnplaner i Lysekil har satt de kinesiska investeringarna i Sverige i blickpunkten, liksom Geelys köp Volvo och Nevs av Saab. Men kinesiska företagsförvärv är inte bara ekonomiskt motiverade. De är en del av Kinas strategi för att öka landets internationella inflytande och innebär växande påverkansmöjligheter i svensk politik, skriver Kristina Sandklef, oberoende Kinaanalytiker.

Read More

Från någonstans till varsomhelst – så gick partierna vilse

Från någonstans till varsomhelst – så gick partierna vilse

HEMHÖRIGHET | Hur kunde politikerna missa att hälften av medborgarna inte var med på deras mångkulturella projekt? Och varför har de så svårt att övertyga när de säger att de lägger om kursen? Det finns en förklaring. Den hittas i den dimension av politiken som frågar: Känner du dig hemma någonstans eller varsomhelst? Det skriver Katarina Barrling, docent i statsvetenskap.

Read More

Den livsfarliga identiteten

Den livsfarliga identiteten

SAMHÄLLE | Att professioner, organisationer och institutioner har antagit särskilda värdegrunder är i dag nästan en självklarhet. Men skillnaden mellan detta och att mena att det finns en allmän nationell värdegrund som alla bör dela är himmelsvid, skriver Anders Björnsson. I det förra fallet ansluter vi oss till en gemenskap efter eget val, medan vi däremot ansluts till en tänkt kollektiv svensk eller europeisk identitet.

Read More

Först staten, sedan moralen

RÄTTVISA | Att den som tjänar mer ska betala högre skatt är en självklarhet i svensk politik. Sverige har världens högsta marginalskatt på arbete. Men för de allra rikaste med stora förmögenheter är skatten låg. Faktum är att vi har gjort det ganska billigt att vara riktigt förmögen. Vad är det som gör att personer som Ikeas Ingvar Kamprad, H&M:s Stefan Persson och nu senast Svensk Näringslivs förre ordförande Leif Östling kunnat betala mindre skatt än andra? Om det skriver Robert Östling, docent i nationalekonomi.

Read More

Det finns mer än en antisemitism

HATBROTT | Det finns inte en antisemitism, utan flera olika. Det är avgörande för förståelsen av judehatet i Sverige att vi förmår se skillnaden mellan antisemitismens olika former – deras skilda filosofier, de skilda psykologiska drivkrafter som motiverar dem, och de skilda individer och grupper som bär upp dem sociologiskt. Det skriver Lars Dencik, professor emeritus i socialpsykologi och forskare på antisemitism i Europa. 

Read More

Kanada väljer sina immigranter

Kanada väljer sina immigranter

INVANDRING | I svensk invandringsdebatt framhålls ofta Kanada som en förebild. Immigrationsreglerna är generösa, integrationen fungerar, vardagen konfliktfri och brett samförstånd råder. Bilden stämmer, men då nämns inte att Kanadas invandringslagar utgår från styrda kvoter, medvetet urval och krav på hederligt liv. Det skriver Adam Cwejman.

Read More

Från arbetarhjältar till troll

Från arbetarhjältar till troll

SAMHÄLLE | 1968-rörelsens framträdande intellektuella strävade efter att ge röst åt vanliga människor. Flera av den tidens klassiska verk byggde på en vilja att låta människor ur arbetarklassen komma till tals, utan att deras utsagor eller åsikter skulle redigeras eller förskönas. Denna ambition står i stark kontrast till dagens försök att tämja de krafter som anses hota i folkdjupet, skriver Johan Lundberg, docent i litteraturvetenskap.

Read More

Därför har skolvalet blivit ett misslyckande

Därför har skolvalet blivit ett misslyckande

SKOLAN | Trots förhoppningarna ledde rätten att välja fritt bland vinstdrivna skolor till katastrofresultat, konstaterar Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi. Elevernas kunskaper sjunker samtidigt som skolorna lockar med höga betyg. Inte minst borgerliga politiker bär skulden för misslyckandet. Men lösningen på problemet finns närmare än man kan tro. Trettio svenska skolor erbjuder redan nu världens bästa gymnasieutbildning. Vad gör de rätt?

Read More

Så kan Sverige tillämpa New York-modellen mot brottsligheten

Så kan Sverige tillämpa New York-modellen mot brottsligheten

KRIMINALITET | New Yorks seger mot brottsligheten är världskänd. I Sverige kallar vi metoden för nolltolerans, och förknippar den med hårda straff för minsta förseelse. Men denna sorts polisarbete innebär också en rad så kallade mjuka värden, som bättre arbetsvillkor, karriärmöjligheter för minoriteter och stora mänskliga vinster. Olle Wästberg, tidigare svensk generalkonsul i New York, om vad Sverige konkret kan lära av New York-modellen.

Read More