I Spanien diskuterar man knappast alls de ekonomiska konsekvenserna av coronakrisen, än så länge. Med närmare 5000 döda är det fullt fokus på att bekämpa sjukdomen. Elisabeth Precht sitter i karantän i Andalusien och försöker hitta det spanska ordet för lappsjuka.

Här resonerar man att restriktiva regler är det enda sättet att få bukt med covid-19.

Kvinnan utanför mataffären delar ut engångsplasthandskar till alla kunder. Hon har fullt sjå att ”öppna” handskarna så att kunderna kan trä på sig handskarna utan att behöva beröra utsidan av handskarna med händerna. Inne i affären bär nästan alla munskydd och en hel del kunder har egna bomullsvantar under de av plast som affären tillhandahåller.

De spanjorer jag hör om och når på telefon är med på noterna. Här resonerar man att restriktiva regler är det enda sättet att få bukt med covid-19. De fruktansvärda rapporterna om dödstal och den kritiska situationen på många spanska sjukhus gör att fokus ligger nästan helt på den uppgiften. Så även här i Andalusien där både antalet fall och dödligheten i covid-19 är lägre än i huvudstaden Madrid och andra svårt drabbade regioner. Inrikesministeriet meddelar att sedan 10 mars har drygt 4 miljoner munskydd distribuerats ut i landet, med en befolkning på knappt 47 miljoner. Och en mindre del av 640 000 snabbtester för covid-19 började fördelas till regionerna under den gångna veckan. Tester som dock visat sig vara delvis defekta och som därmed skapat frågetecken och upprörda känslor.1 Hälsominister Salvador Illa sa på fredagen att Spanien varje dag testar mellan 15 000 och 20 000 personer.2  

Polisen kontrollerar

Att handla mat är numera ett av de få tillfällen jag ser andra människor, öga mot öga. Spanien är ju i karantän och kommer sannolikt att så förbli fram till i alla fall den 12 april. Detta som en god vän i Sverige kallar ”husarrest” innebär att de enda utflykterna utanför hemmet som tillåts är till mataffären och apoteket. Och så till läkare och sjukhus förstås. De som har äldre släktingar som behöver stöd kan också hjälpa dem att handla mat etcetera. Och den som har ett jobb kan åka dit.  

Polisen kontrollerar dock att man inte är ute i onödiga ärenden. I alla fall här i Andalusien. Det blev min man varse då han tog en promenad på en enslig grusväg i bergen. Det var ord och inga visor. Polisen gjorde klart att detta bröt mot reglerna för karantän, men släppte ändå hem honom utan några påföljder, inte ens böter. Kanske för att det var en av karantänens första dagar. Kanske på grund av språkförbistring.

Och ja, man får bara åka en person i en bil.

José Miguel Marín, borgmästare i den lilla staden Istan med 1 400 invånare, som vi tillhör, intervjuas i en lokaltidning3 och berättar att det till att börja med var svårt att få människor att stanna hemma. Men nu går det betydligt bättre, bedyrar han, och berättar att stadens fyra poliser hittills inte behövt bötfälla någon. Annars innebär reglerna för karantän att den som bryter mot reglerna får betala allt från 100 euro till fängelse i flera år. El Pais (25 mars) rapporterar att hittills har 926 gripanden och 102 000 polisrapporter inlämnats för olydnad mot karantänreglerna4. Jag läser om en fotbollsspelare som fått betala 600 euro för att han åkt 15 kilometer från hemmet för att handla när det finns flera mataffärer betydligt närmare. Han är inte ensam om detta öde. Berättelserna är många om hur polisen stoppar bilar för att kontrollera vart föraren är på väg eller var de varit. Och ja, man får bara åka en person i en bil.

Ingen vet men alla har en åsikt

Att promenera är förbjudet. Parker, stränder och öppna platser är no-go. Men den som har hund får gå ut och gå. Buden är dock många om hur långt man får gå. Och var. ”Ni får bara gå 50 meter från bostaden”, upplyser en äldre spanjor, väl medveten om att det inte finns en enda grön plätt inom det avståndet. ”Du får gå korta promenader i bostadens närhet” säger en annan.  Jag försöker kontrollera vad det är som egentligen gäller. Men det är inte helt enkelt. Ingen tycks veta med säkerhet, fast alla har en åsikt. Att fråga efter källan till deras kunskap om hundpromenader resulterar inte i något konkret.

De flesta spanjorer såg nog detta som en semester – i alla fall till att börja med, säger en mäklare som bor i Marbella. Jag talar med honom en vecka in i karantänen. Han har själv en trädgård men menar att alla de som bor trångt i exempelvis Madrid kommer att förlora sitt goda humör efter ett par veckor. ”Bor du fyra personer på 60-70 kvm och inte får gå ut så blir det bekymmer”, konstaterar han.

Men problemet är inte enbart en social fråga. Turismen bidrar med över en tiondel av landets bruttonationalprodukt (BNP) och med en lika stor andel av sysselsättningen.5 Hotell har tvingats stänga, liksom restauranger. ”Vi har permitterat eller sagt upp 90 av våra 100 anställda.” Framför allt på de hotell och den restaurang som ingår i företaget, förklarar Marcus Johansson Prakt som är vd för fastighetsbolaget Quartiers Properties på Costa del Sol. Han säger att spanjorerna i första hand oroar sig för smittspridning och hur den ska stoppas, men knappast alls diskuterar de ekonomiska konsekvenserna. Själv förbereder han bolaget för vad som kommer efter krisen och ser ljusglimtar; så länge som företag överlever en kris som denna och är flexibla så finns det möjligheter att växa.

Lappsjuka i Spanien

Så hur fördriver man tiden i karantän? Förutom jobb.

Tv och strömningstjänster är förstås en välsignelse när dagarna blir långa. En kvinna jag talar med berättar att hon har en träningscykel på balkongen. Själv går jag nästan varje dag 75 varv runt huset, vilket är cirka 6 000 steg enligt telefonens motionsprogram. Andra jag hör talas om går i trappor och städar för att få motion och avbrott från detta motionsfattiga och monotona liv.

Det är som att tvärbromsa livet mitt i en rörelse.

Den känsla som tar överhand efter snart två veckor in i den spanska karantänen är lappsjuka. Men det engelska uttrycket passar egentligen bättre: cabin fever (på spanska har jag inte lyckats identifiera motsvarande begrepp). För visst är det så att isolering inom hemmets fyra väggar tär på krafterna, hur motiverad man än tycker att karantänen är. Det är som att tvärbromsa livet mitt i en rörelse.

Noter