Förra veckans text från professor Charlotte Erlanson-Albertsson har väckt starka reaktioner och har kritiserats. Det kan därför vara på sin plats att berätta hur vi resonerat. Charlotte Erlanson-Albertssons text är en kulturtext och definitionen av en essä är en personligt skriven text där författaren prövar sina tankar i skrift, som litteraturprofessorn Arne Melberg skriver i den för övrigt högst läsvärda antologin Essä.
Vinkeln i det här fallet är att en forskare som varit inblandad i många strider under sin yrkeskarriär beskriver ”Min kamp mot allt som är sött”. Att Erlanson-Albertsson är kontroversiell var redovisat i artikeln, liksom att till exempel Livsmedelsverket avfärdar hennes invändningar med att sötningsmedel är ofarligt i de doser som finns i livsmedel. Men det är också noterbart att hon tidigt var ute med att problematisera då rådande konsensus om att fettrik kost är det stora problemet för den ökande fetman i samhället och att Erlanson-Albertsson är professor i ämnet som hon skriver om.
Vid publiceringen tyckte jag därför att det framgick med önskvärd tydlighet för läsaren att det rör sig om Erl