Varför har Kvartal så långa texter? Ja, det korta svaret är att folk läser dem. Det långa svaret tar oss tillbaka till London på 1710-talet.

Vi kan väl börja med att konstatera att ingen text blir bättre för att den är lång. Vi på redaktionen tror på budskapet i tidskriften The Economists stilguide: Clarity of writing usually follows clarity of thought. So think what you want to say, then say it as simply as possible. Som Basho skrev haiku:

Damm

      Groda

             Plopp!

1711. Det var då den litteräre mångsysslaren och parlamentsledamoten Joseph Addisson startade The Spectator och den journalistiska essän såg dagens ljus. Tidskriften och dess följeslagare essän blev redskap för fria intellektuella. Jürgen Habermas utnämnde i ett arbete från 1962 tidskrifterna till viktiga komponenter i den borgerliga offentligheten. Han såg de täta förbindelserna mellan kaffehus, tidskrift och parlament som grundläggande för denna offentlighet under dess etableringsfas. The Spectator och samtida Tatler brukar utnämnas till pionjärarbeten inom en publicistisk tradition som varit av oöverskådlig betydelse för samhällsutveckling, för individuell och kollektiv självförståelse, för politisk och social kommunikation och diskussion. Att vara en spectator, granskare och iakttagare, var och är essäistens utgångspunkt, som Arne Melberg skriver i antologin Essä. Addison själv räknade med att varje utgåva på 3000 exemplar hade tjugo läsare per tidskrift, vilket betyder att en tiondel av Londons befolkning läste den. Detta skedde på den bekväma tiden då digitala mätverktyg inte avslöjade redaktörsskryt.

Nu spolar vi fram 300 år och se hur essäns villkor har förvandlats.

Ingen skulle bli gladare än undertecknad om Kvartal spreds via massläsning på Vete-Kattens konditori. Men verkligheten är att vi är  utlämnade åt Facebook och Twitter. Kvartals största utmaning är att de flesta läser våra långa texter på en plattform som är designad för att människor inte ska läsa långa texter, och de har kommit till dem via sociala medier som är gjorda för att distrahera. Läsningen toppar under rusningstid, vilket tyder på att den mestadels sker medan folk är på väg till eller från jobbet. 

Läsupplevelsen har blivit som att slå upp en bok med en hög porrtidningar som läspulpet. På en stökig lägenhetsfest. Där ex-partner, vänner och fiender minglar runt. Och varje gång du drar ner tummen sticker ett nytt politiskt bergtroll fram huvudet och säger Tutetu! Jag vet att en del klarar av att koncentrera sig ändå, och grattis om du tillhör den skaran! Själv slutade jag med Facebook efter att jag märkt att det påverkade min förmåga att ta till mig längre texter.

Här vore det lätt att falla ner i det dystopiska kulturmörkrets gnäll. Arne Melberg ser framför sig slutet på den kritiska essäistiken när ”tidskrifter och tidningar vacklar under trycket av nätets nya typ av offentlighet”. Kvartal resonerar i stället att den nya tiden kräver ett mer aktivt redaktörskap. Både i urval av skribenter och i arbetet med deras texter.

För, och nu kommer vi till det magiska, våra långa texter får massor av läsare! I oktober månad slog Kvartal rekord i antal unika besökare till sajten per månad. Det betyder att vi nu är en tidskrift med genomslag i offentligheten.

För att ta ett aktuellt exempel tillhör Christian Berggrens och Jerzy Sarneckis debatt om kriminologin årets mest lästa texter.

Berggrens essä ”Dags att göra upp med Stockholmskriminologerna” var på 27 000 tecken, vilket är mastigt även med Kvartal-mått mätt. Den fick ett nästan lika långt svar av Jerzy Sarnecki med rubriken ”Kriminologi för nybörjare”. Herrarna slog någon form av svenskt pressrekord i källhänvisning med 41 fotnoter i snitt. Mätverktygen visar att exempelvis Berggrens läsare stannade sju minuter i snitt på texten. De kom alltså betydligt längre än klickmagneterna rubrik och ingress. 

Förklaringen? Ja, Berggren och Sarnecki uppvisar, från sina respektive utgångspunkter, grundelementen i Aristoteles tips för konsten att övertyga: ethos, pathos, logos – trovärdighet, känsla och förnuftsmässiga resonemang. Men avgörande är kairos, tajmingen: det kritiska ögonblicket. Brottslighet är det stora ämnet i samhällsdebatten. Texterna fyller ett behov hos läsarna efter sakliga argument i ämnet. Kvartals essäer och analyser är ofta skrivna av personer som är experter på det ämne som de behandlar. Visst, man kan invända att en del texter mer påminner om populärvetenskapliga debattartiklar än om den klassiska essäns intellektuella prövningar. Akademiker kan ibland vara sina egna största stilistiska fiender. Det kan vara en utmaning för redaktörer. Att skriva är som alla andra hantverk en fråga om övning. Men när det lyckas så sjunger det om texten. I dag publicerar vi ett svar från Berggren på Sarneckis essä. Det är i formatet Replik, vilket innebär 4 500 tecken. I vår värld är det en ganska kort artikel, men jämför med andra tidningar så märker du att den är närmast lång. Gillar du vårt arbete? Kvartal är beroende av stöd från läsarna. Information om hur du kan skänka till oss står nedanför denna artikel.