Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Skip to content

Folket och samhällseliterna i vår tid

Foto:ChiccoDodiFC / Mostphotos
Av Peter Esaiasson | 16 juni 2017
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
Profil I korthet Lästid 13 min Skärmläsarvänlig
I korthet
  • Relationen mellan styrande och styrda är ett klassiskt problem inom politisk forskning. Det finns många exempel på att samhällseliten har intressen som står i motsättning till medborgarnas.
  • Eliten/eliterna i ett samhälle kan spela en central roll för att skapa opinionsförändringar.
  • Under senare decennier har en närmast enig elit i västvärlden argumenterat för politiska förändringar i viktiga frågor som klimat, jämställdhet och HBTQ-rättigheter. Så långt stämmer populismens världsbild.
  • Populismens konfliktsyn kan avvisas om samhället utvecklas till det bättre av de nya riktlinjerna. Eliten agerar då i medborgarnas intresse.
  • För Sveriges del finns ett utbrett stöd för klimatåtgärder, för jämställdhet och HBTQ- rättigheter, medan den svenska flyktingpolitiken sannolikt är ett exempel på misslyckad elitpolitik.

Efter populismens framgångar kritiseras idén om en motsättning mellan folk och elit. Men för att förstå varför populister vinner stöd behöver vi inse att deras världsbild delvis är korrekt. En närmast enig samhällselit har i västvärlden drivit fram förändring i viktiga politiska frågor. Återstår att diskutera om elitens intressen strider mot medborgarnas, skriver Peter Esaiasson.

”Förhållandet mellan de styrande och styrda är ett klassiskt problem inom politisk analys och politisk forskning. Det är ett område där det föreligger en serie teorier om hur det är, en serie teorier om hur det bör vara, och en serie teorier om anledningen till att det är som det är (och inte som det borde vara).”

Så inleddes recensionen av Leif Lewins Folket och eliterna i Statsvetenskaplig Tidskrift år 1970. [1] Efter populismens framgångar har tanken på en samhällselit som är åtskild från folket blivit politiskt laddad, men som recensenten Ulf Torgesen antyder är den vanlig genom historien. Anledningen till det kroniska intresset är förstås att problematiken är reell – alla samhällen tillämpar

Läs mer Visa mindre

Redan prenumerant?
Testa Kvartal Total!
Första månaden gratis
Ingen bindningstid.
Till erbjudandet
Eller vill du bara läsa denna artikel?
Har du redan ett konto?
Skapa ett gratiskonto för att lyssna på Kvartals poddar helt kostnadsfritt
* Genom att skapa ett gratiskonto prenumererar du på vårt kostnadsfria nyhetsbrev – avsluta när du vill.